I slutet av 1800-talet var det många kvinnor som aldrig tänkt på att de borde ha rösträtt.
I flera hundra år hade kvinnor inte fått bestämma över sig själva. De var omyndiga. Män hade styrt det mesta i samhället. De hade levt i en tid då de flesta på allvar trodde på att alla män var smartare än kvinnor. Att deras hjärnor var annorlunda. Det var en galen tanke. Det hade vissa redan sagt, men det tog lång tid innan det blev någon förändring.

I utställningen får vi se jordnära och humoristiska porträtt av personer som kämpat för kvinnors rösträtt i Sverige och världen. Vi får träffa Betty Pettersson, den första kvinnan med akademisk examen i Sverige. Emilie Rathou, den första svenska kvinnan som talade för en publik om kvinnors rösträtt. Kata Dahlström, arbetarrörelsens mest populära talare och många fler.
Tillsammans skapade de rörelser som gjorde det möjligt för kvinnor att 1921 rösta till riksdagen.

Videointroduktion till Rösträtt för kvinnor

Här kan du se en kort videointroduktion till utställningen. Texten från videon finns även i sin helhet på vår blogg.

Läs hela texten från videon

Om utställningen

Utställningen Rösträtt för kvinnor är producerad av Arbetets museum i samarbete med Sara Teleman och baseras på boken med samma namn. Boken är publicerad på LL Förlag vilket gör att Sara Telemans texter och bilder berättar ett långt förlopp i den svenska demokratins historia med glasklar enkelhet. Utställningens gestaltning i Umeå är producerad av Kvinnohistoriskt museum i samarbete med Sara Teleman.

Sara Teleman är illustratör, journalist, författare, redaktör, lärare och föreläsare och verksam som professor i illustration vid Konstfack i Stockholm. Hon har medverkat med illustration och text i ett tiotal böcker, där Rösträtt för kvinnor (LL-förlaget 2016) är en av de senaste.